tisdag 28 december 2021

Mina favoritskivor från 2021


 

ÅRETS BÄSTA LP’S (skivor längre än 25 min.)

1. Portrayal of Guilt: We Are Always Alone

2. Funeral Mist: Deiform

3. Youth Code & King Yosef: A Skeleton Key in the Doors of Depression

4. Ustalost: Before the Glinting Spell Unvests

5. Misotheist: For the Glory of Your Redeemer

6. Spectral Wound: A Diabolic Thirst

7. Teeth: Finite

8. G36 vs JK Flesh: Disintegration Dubs

9. Amenra: De Doorn

10. Asphyx: Necroceros

11. Fluisteraars: Gegrepen door de geest der zielsontluiking

12. Udånde: Life as a Purist

13. Panopticon: …And Again Into the Light

14. Forhist: s/t

15. Hellish Form: Remains

16. Djevel: Tanker Som Rir Natten

17. Whoredom Rife: Winds of Wrath

18. King Woman: Celestial Blues

19. Białywilk: Próżnia

20. Iskandr: Vergezicht

21. Groza: The Redemptive End

22. Paysage d'Hiver: Geister

23. Burial: Inner Gateways To The Slumbering Equilibrium At The Center Of Cosmos

24. Phrenelith: Chimaera

25. Kold: s/t

26. Enevelde: Gravgang

27. Sigsaly: Arrival

28. Abstracter: Abominion

29. Filmmaker: Screening Plexus

30. Lock Up: The Dregs of Hades

 

ÅRETS BÄSTA EP’S (skivor kortare än 25 min.)

1. Gnod/JK Flesh: Gnod vs. JK Flesh

2. Gatecreeper: An Unexpected Reality

3. Tech Level 2: Depths

4. Choke Chain: Endless Death

5. Vukari: Omnes Nihil

6. Schwefelgelb: Der Rest Der Nacht

7. Locust Revival: Mistakes

8. Ancient Methods: The Jericho Remixes

9. Choke Chain: Invoking Shadows

10. Acid Vatican: Holy See

måndag 27 december 2021

Musikåret 2021

En bra bit in på året så kändes 2021 som ett svagt musikår. Om ni läste min text om fem album jag förväntade mig mycket av (se nedan) så blev det inte så bra. (Wiegedood kommer i januari men jag har farhågor inför att det kan bli lite platt.)

Amenra levde först inte upp till mina förväntningar men tog sig under året och nu tycker jag om albumet även om jag hade önskat mig fler spår.

De övriga tre (Dödsrit, Hooded Menace och Rorcal) levde tyvärr inte upp till mina förväntningar. Dödsrit var okej men som jag var rädd för så har de tappat bort mycket av sin identitet när de blev ett band istället för soloprojekt. Hooded Menace vältrade sig i gamla heavy metal-referenser och gjorde sitt sämsta album hittills. Rorcals samarbete med noiseartisten Earthflesh var bara misslyckat. En stor besvikelse med tanke på deras mästerverk Muladona för två år sedan.

Det är väl lika bra att ta alla besvikelser först. Skivorna från Wolves in the Throne Room, Withered och Year of No Light var som väntat trista. Krallice förstår jag mig tyvärr inte på längre.

En annan artist som inte alls levde upp till klassen från sitt förra album var Black Marble och Cold Caves EP var riktigt svag. Det gjordes en hel del bra indie/coldwave-låtar men inga album som höll.

Men om man bortser från dessa besvikelser så kom det såklart en massa bra musik också och i takt med att månaderna gick så upptäckte jag fler och fler bra skivor. Som avslutning på året kom det tre fina album i mitten av december när alla redan hade hastat klart sin bästa-listor: Phrenelith, Funeral Mist och Ustalost. Phrenelith kunde inte leva upp till förväntningarna efter sitt fantastiska album Desolate Endcape men de andra har växt sig starkare för varje lyssning.

Fyra album utkristalliserade sig tidigt och stod lite i en klass för sig innan Ustalost och Funeral Mist också gav sig in i leken. Men även utanför topp sex finns det en massa bra musik. Om jag nu tittar på min lista så är topp trettio väldigt stark och en hel del bra skivor hamnar utanför listan. Det kom också en drös med fina kortare släpp.

På tal om det så lackade jag till slut ut på den godtyckliga kategoriseringen av vad som är ett album och vad som är en EP. Jag vet inte om jag har löst problemet för egen del men i år har jag i alla fall gjort en distinktion. Allt över 25 minuter i längd är ett album, det som är kortare räknar jag som EP.* Det blir problem med en sådan regel när det kommer till grindcore men det får jag väl ta.

 

Mina favoriter från 2021 hittar du i inlägget ovanför

 

De senaste åren har jag också summerat musikåret med Spotifylistor och precis som förra året så blev de tre stycken som representerar de genregrupper som jag lyssnar på:

LISTA MED METAL/PUNK ETC

LISTA MED INDIE/COLDWAVE/SYNT ETC

LISTA MED ELEKTRONISK MUSIK (EBM/ACID ETC)

Hoppas att du hittar en massa som du gillar!

 

*Distinktionen används bland annat I Storbritannien. Utdrag från Wikipedia: In the United Kingdom, any record with more than four distinct tracks or with a playing time of more than 25 minutes is classified as an album for sales-chart purposes.

 


måndag 11 januari 2021

Fem album att se fram emot under 2021

 


Nytt år, nya spännande släpp. Här vill jag tipsa om nya album från fem fantastiska band som är på gång. Fem album som jag förväntar mig hamnar på min topp tio när året summeras.


DÖDSRIT

Dalmasen Cristoffer Öster startade Dödsrit som ett soloprojekt men numera är bandet en kvartett där de andra medlemmarna något överraskande bor i Amsterdam. Förra albumet ”Spirit Crusher” var exceptionellt bra och jag hoppas att den nya plattan fortsätter i samma spår. Alltid lite oroande när ett band/projekt får nya medlemmar. 

När? Pressningen av plattan är försenad men allt är klart. Skivan släpps på bolaget Wolves of Hades (som bland annat släppte This Gift is a Curses debut) under våren.


RORCAL

Bandet bildades redan 2006 i Genève och jag upptäckte dem via den fantastiska skivan ”Vilávége” 2013. Minst lika bra var deras temaalbum ”Muladona” från 2019 som bygger på, eller snarare är en tonsättning av, Eric Stener Carlsons roman med samma namn.

När? Testpressen har nyligen godkänts av bandet så det borde komma under våren.


WIEGEDOOD

De tre medlemmarna i Wiegedood har samtliga varit tongivande på Belgiens musikscen. Två har spelat med Amenra, två är med i Oathbreaker, två i Living Gate och så vidare. Som band har de släppt trilogin ”De doden hebben het goed” där i synnerhet andra albumet var överjävligt bra. Det ska bli oerhört intressant att se hur de går vidare nu när trilogin är avslutad.

När? Albumet är färdigt, inklusive mastering, men det finns inget släppdatum vad jag vet.


HOODED MENACE

Många skulle säkert invända att finnarna i Hooded Menace spelar doom eftersom de blandar in så mycket death metal och andra stilar i sin musik men enligt mig är de världens bästa doomband. Ända sedan jag hörde deras debut ”Fulfill the Curse” så har jag varit såld. Förra albumet ”Ossuarium Silhouettes Unhallowed” var ett av deras absolut bästa hittills.

När? Det är i nuläget oklart om albumet är färdiginspelat men det ska släppas på Season of Mist under året.


AMENRA

Ett fullständigt unikt band, inte minst i livesammanhang, som förenar det hårda och det sköra på ett sätt som påverkar mig fysiskt. Förra albumet ”Mass VI” från 2017 var kanske deras bästa och nu ser jag verkligen fram emot en sjunde mässa.

När? Albumet släpps på jätten Relapse i ”mitten av året” enligt ett uttalande från bandet.


Andra album att hålla utkik efter under 2021:
Asphyx, Portrayal of Guilt, Suffering Hour, Culted, Sea of Bones och Au-Dessus.

 

 


onsdag 30 december 2020

Årets bästa skivor 2020 enligt mig

 


ÅRETS BÄSTA ALBUM


1. Regarde Les Hommes Tomber: Ascension

2. Ulcerate: Stare Into Death and Be Still

3. Afsky: Ofte jeg drømmer mig død

4. Aversio Humanitatis: Behold The Silent Dwellers

5. Dumal: The Confessor

6. Prison of Mirrors: De Ritualibus et Sacrificiis ad Serviendum Abysso

7. Choir Boy: Gathering Swans

8. Topographies: Ideal Form

9. Scáth Na Déithe: The Dirge of Endless Mourning

10. Svederna: Härd

11. Napalm Death: Throes of Joy in the Jaws of Defeatism

12. Jesu: Terminus

13. Sunken: Livslede

14. Fearing: Shadow

15. Tithe: Penance

16. Emma Ruth Rundle & Thou: May Our Chambers Be Full

17. Funeral Leech: Death Meditation

18. Yaldabaoth: That Which Whets the Saccharine Palate

19. Svabhavat: Black Mirror Reflection

20. Soft Kill: Dead Kids, R.I.P. City

21. Winterfylleth: The Reckoning Dawn

22. ACxDC: Satan is King

23. Ondskapt: Grimoire Ordo Devus

24. Armagedda: Svindeldjup Ättestup

25. Anaal Nathrakh: Endarkenment

26. Svartsyn: Requiem

27. Make Them Die Slowly: Ferox

28. Fluisteraars: Bloem

29. Panzerfaust: The Suns of Perdition - Chapter 2: Render Unto Eden

30. Inquisition: Black Mass For A Mass Grave

31-50: Temple of Void, Puteraeon, Ett Dödens Maskineri, Uniform, Turia, Akhlys, Over The Voids…, Neon Lies, Calligram, Foetal Juice, Horna, Primitive Man, JK Flesh, Auđn, Selbst, Mrs. Piss, Public Memory, Vile Creature, Ante-Inferno, Pilori



ÅRETS BÄSTA EP’S

1. The Criminal World: We Spilled Blood For The Money

2. Topographies: Difference & Repetition

3. Holy Fawn: The Black Moon

4. Schwefelgelb: Die Stimme Drängt

5. Tech Level 2: Revolve

6. Portrayal of Guilt: A Tempting Pain

7. Thomas P. Heckmann: Release The Pain

8. NNHMN: Deception Island 2

9. Cardopusher: Fed With Lies

10. Panopticon: s/t





måndag 28 december 2020

Årets bästa album enligt Jonn Palmér Jeppsson

Jag har känt Jonn Palmér Jeppsson runt tio år nu. Vi brukar ses på stan och snacka musik, och i några år var vi kollegor på Close-Up. Jonn var en av de mest produktiva och hårt arbetande journalisterna som höll Close-Up flytande fram till slutet. Numera skriver han uteslutande för Sydsvenskan där han listade årets tre bästa album häromdagen. Alldeles för fjuttigt tyckte jag och bad honom skriva en fylligare lista. Tolv album, utan inbördes rangordning blev det:



Sumac: May you be held

Kan man spela metal för att uttrycka fred, kärlek och förståelse? Sumac visar ett unikt mod genom att inte bara svara ja på den frågan med skrovliga, motiga domedagshymner, utan också genom att låta delar av dem vara improviserade. Trion alstrar maximal friktionsvärme.

 
Helen Money: Atomic

Cello med distpedaler och gitarrförstärkare låter kanske som en gimmick, men inte när klassiskt skolade Alison Chesley håller i stråken. Hennes musik känns aldrig experimentell, bara säregen och djupt intim. ”Atomic” är det mest filmiska och mångbottnade i en rad av lysande album.

 
Ulver: Flowers of evil

Black metal, folk, drone, teatermusik – genom åren har norska Ulver bytt genre likt ormar ömsar skinn. Men aldrig har de låtit så bekväma som i de senaste årens syntrock, där ruggig tematik kontrasteras med ett nostalgiskt, elegant sound.

 
Ulcerate: Stare into death and be still

Nya Zeeländska Ulcerate har väl egentligen skrivit samma låt om och om igen de senaste tio åren. Men så länge trion fortsätter att variera och nyansera den där låten finns det ingen anledning att klaga. Få death metal-band lyckas lika väl med att få genren att känna verklighetsförankrad och relevant.

 
Inquisition: Black mass for a black grave

Hookigare än någonsin och Dagon börjar nästan låta som om han sjunger, vilket i huvudsak är något positivt. Då kan man ha överseende med promobilder där han står och fånar sig med en pistol i högsta hugg.

 
Pharaoh Overlord: 6

Sjuttio/åttiotalsdoftande krautsynt med grov sång av Sumacs Aaron Turner. Du har aldrig hört något liknande.

 
Rebel Wizard: Magickal mystical indifference

Den felande länken mellan källarinspelad USBM och åttiotalets arenahårdrock. Extas och depression om vartannat.

 
Anna von Hausswolff: All thoughts fly

Frågan var ju inte om utan när hon skulle ge ut ett album på Southern Lord. De här instrumentala orgeläventyren är göteborgskans mest suggestiva hittills. Nu väntar vi bara på att hon gör ett regelrätt samarbete med Sunn O))), förbandsspelningar räcker ju inte.

 
Jordablod: The cabinet of numinous song

Malmös Jordablod hade förmodligen haft en större publik om inte frontmannen varit så inne på stenhård black metal-estetik – när man lyssnar hör man att han är mer besatt av gitarrer än demoner. Precis som Tribulation skriver Jordablod låtar i genren ”musik”, som sedan ofta råkar låta som extremmetal.

 
Okkultokrati: La ilden lyse

Sällan har ett band låtit så mycket råare än det egentligen är. Den artikulerat väsande sången får musiken – som mest drar åt punk och new wave – att kännas som ett svanhopp ner i en pool fylld av krossat glas. Rent attitydmässigt har Okkultokrati gjort årets kanske råaste black metal-album.

 
Serpent Omega: II

Vi behöver fler frontfigurer som Pia ”Urskogr” Stjärnvind och vi behöver fler band som låter det gå sju år mellan albumen.

 
Mitochondrial Sun: Sju pulsarer

Gitarristen/grafiske formgivaren Niklas Sundin hoppade av Dark Tranquillity och startade eget under namnet Mitochondrial Sun. Två skivor har han hunnit få ut i år, men ”Sju pulsarer” låter betydligt mer distinkt och personlig än debuten. De koncisa, instrumentala spåren låter som om Sundin inspirerats av tidig skandinavisk black metal för att göra musik till reklamfilmer för NASA.


Missa inte heller vår kollega och vän Torbjörn Hallgrens årslista. Den hittar du på hans egen blogg
Bara Metal

 

tisdag 22 december 2020

Årets låtlistor 2020

Likt de senaste tjugo åren har jag summerat musikåret, den här gången i form av tre Spotifylistor.



TO MAKE AN IDOL OF OUR FEAR AND CALL IT GOD

Den första listan innehåller årets bästa metallåtar. Black metal, döds, lite punk och grindcore, voidgaze och vad nu alla nya genrer kallas. 




NOTHING INSIDE YOU IS REAL

Andra listan innehåller en rad olika genrer som coldwave, darkwave, indie, synt, shoegaze, dream pop, postpunk och vad man nu vill kalla musiken. Låtar både från 2020 och tidigare år. All killers, eller åtminstone nästan. 

https://open.spotify.com/playlist/4VWOtNpi8FFWJKK4xWSCji?si=nxZHJxfxRnGxPs-nDXtN5g



SNATCHED FROM A BLAZE

Sista listan innehåller elektronisk musik, framförallt EBM techno och acid. Jag gjorde ingen elektronisk lista förra året så det är en del från 2019 men också äldre låtar. 




Hoppas att du hittar något du gillar!




fredag 20 december 2019

Årets bästa skivor 2019



1. Mgła: Age of Excuse
2. Yellow Eyes: Rare Field Ceiling
3. Verwoed: De Val
4. Krypts: Cadaver Circulation
5. Rorcal: Muladona
6. Nusquama: Horizon Ontheemt
7. Black Marble: Bigger Than Life
8. Hope Drone: Void Lustre
9. Murg: Strävan
10. Drab Majesty: Modern Mirror

11. Barshasketh: s/t
12. Kontravoid: Too Deep
13. Gatecreeper: Deserted
14. This Gift Is A Curse: A Throne of Ash
15. Lust For Youth: s/t
16. All You Know Is Hell: Gape
17. Boy Harsher: Careful
18. Sarastus: Enter The Necropolis
19. Sinmara: Hvisl Stjarnanna
20. Vanum: Ageless Fire

21. Pyramido: Fem
22. Kalmankantaja: Kaski
23. Deathspell Omega: The Furnace of Palingenesia
24. Panzerfaust: The Suns of Perdition - Chapter I: War, Horrid War
25. Cloud Rat: Pollinator
26. Aihos: Hävityksen Maa
27. Bastard Grave: Diorama of Human Suffering
28. Ehlder: Nordabetraktelse
29. Abduction: All Pain As Penance
30. Earth and Pillars: Earth Vol. 2


Annat bra från 2019:

Adel, Ansome, Arkona, BENNETT, Blood Pact, Cardopusher, Chelsea Wolfe, Codex Empire, Culted, DC Youngfly, DIIV, Diploid, Diät, Djevel, Dungeon Acid, Fixmer/McCarthy, Fruset Rike, Full of Hell, Fuming Mouth, GRXGVR, Have A Nice Life, Institute, Jensen Interceptor, Jireel, JK Flesh, K27, Kim Gordon, Klaska, Koffee, Kohti Tuhoa, Life On Venus, Little Simz, Lord Mantis, Lowest Creature, Lunacy, Madi Banja, Misþyrming, Mortiferum, Multiple Man, Neil Landstrumm, No One Knows What The Dead Think, Novarupta, ODZ, Ossuaire, Parly B, Pessimist, Phobia, Raske Penge & Klumben, Riddim Tuffa, Rogga Johansson, Romina Cohn, Sannhet, Sarin, Shrine of Insanabilis, Slowthai, Soft Kill, Sun Worship, Sūrya, The Drums, The Underachievers, Thomas P. Heckmann, Ultha, Umwelt, Unconscious, Uniform & The Body, Voarm, VR SEX, Vukari, WarinD, Woe, Worsen m.fl.