Liturgy slog genom 2009 med det udda albumet "Renihilation" där bandet varvade körverk med högintensiv black metal. Bandet väckte stor uppmärksamhet, inte bara för att de musikaliskt var ogreppbara och fascinerande utan också för att blackmetalscenens purister retade sig på New York-kvartettens höga ambitioner och ”trendiga” framtoning. Den bildsköne sångaren och ”bandledaren” Hunter Hunt-Hendrix har skrivit ett manifest om rörelsen ”transcendental black metal” som Liturgy sägs förkroppsliga. Bandet använder sig inte av typiska black metalsymboler och mest överraskande av allt är kanske att "Aesthethica" ges ut på det klassiska bolaget Thrill Jockey, mest känt för att ha släppt en stor del av nittiotalets bästa album inom postrock, lo-fi och altcountry.Liturgys musik är på en helt annan kontinent. Den parar noisemusikens kaos och krautrockens monotoni med hypnotiserande melodier och en overkligt hög intensitet och energi. Musiken är som ett eget väsen, som genomborrar hela ens kropp samtidigt som den rör sig med lätthet genom luften. Den är på samma gång sakral och helvetisk, ena stunden upplöses den i ljus för att sedan dyka ner i det djupaste mörker. Vid de första genomlyssningarna värjde jag mig och letade fel tills jag insåg att jag blivit fullständigt drabbad. Plötsligt stannar musiken upp i en minut av fullständig tystnad för att sedan svepa med sig mig igen. Jag känner mig nära fulländningen.
Lyssna också på: Liturgy "Immortal Life"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar